-

möh. vecka blir veckor. 1,5 dagars frånvaro. en sen ankomst.  har inte alls alls alls tillåtit mig själv för att känna något på riktigt. har svårt att veta hur jag ska vara. Är glad, är arg, är sur, är otrevlig, är högljudd. tittar folk i ögonen även fast jag inte inte vill. fokusera fokusera fokusera, satsa satsa satsa. hittills funkar det.
önskar bara att allt kunde vara milt och svävandes på rosa moln.
vet inte om jag skriver ett sånt här jobbigt inlägg för att det är kväll och jag är trött och dessutom inte på topphumör. eller om det beror på att jag lyssnar på melankoliska pink floyd låtar och önskar önskar ÖNSKAR att jag var nån annan. Eller om det bara är en blandning av alltihop. Börjar som hinduerna tvivla på om världen existerar.